Fan vad ont de gör.

Livet, livet gör så jävla ont i bland, de träffar en så hårt! Man inser att verkligheten på många sätt är så jävla mörk.

Det känns som att leva i någon davala ibland, för att sen inse hut borta du är.. I drömmarna så finns du fortfarande här, så väcks man och påminns hur du inte längre finns. Det känns så otroligt sjukt, när jag tänker tillbaka på tiden då det hände känns det så otroligt overkligt.. Jag kan inte förstå att jag har varit på din begravning...
Måste smärtan vara så stark måste tårarna vara så många..



När vi stod där i kyrkan på Adams dop, trodde jag inte att nästa gång vi skulle befinna oss där skulle det vara din begravning. ..

RSS 2.0